guuuuuuuuuuuuuuuuuld !

Det finns inga ord som kan förklara den känslan.
Man kan aldrig beskriva hur stort det var.
- det känns i hjärtat, sa Henke Rydström, och det gjorde det verkligen.
Inte bara på de underbara spelare och läkare och tränare och andra engagerade inom klubben. Också på oss fans, vi som satt på läktaren, vi som rusade in på planen för att hylla våra hjältar, vi som satt hemma i sofforna och grät glädjetårar. vi som samlades på stortorget och sjöng ut vår glädje.
Vi som alltid trodde på vårt lag.
Det kändes i våra hjärtan.
Det var så stort. Samtidigt som man ville skrika ut sin glädje och bara skratta för att lyckan liksom bubblade inuti, var man tvungen att bita sig i läppen och svälja den där klumpen i halsen. Hålla tillbaka tårarna.
Det tog nästan hundra år innan Kalmar vann SM-guld.
Men vi vann, och vi gjorde det med stil.
Ett poäng mer än Elfsborg och en snäppet starkare målskillnad gav oss anledning att fira. Hela veckan. Hela året. Det är oförglömligt.

Och nästan för bra för att vara sant.
Att Patrik Ingelsten, också känd som kung i Kalmar, fick komma till sin gamla hemmaplan, där han blev hånad och utskrattad, och gå därifrån som målskytt och svensk mästare. Typ "Back at you!" till alla dom som aldrig trodde på honom under hans tid i Halmstad.
Patrik är evigt tacksam till Nanne Bergstrand, som såg hans potential och lockade fram den i allra högsta grad. Nu har han troligen spelat sin sista match för Kalmar och går vidare till en större klubb utomlands för att bli proffs.

Viktor Elm blev, efter två sparkar i huvudet med dobbarna före, helt utslagen. Han låg på gräset med läkarteamet omkring sig, medvetslös. När de till slut fick kontakt med honom försökte han ställa sig upp, vinglade till - och lade sig på båren. Läkarna tecknade för byte, och Viktor hade spelat sina sista minuter för KFF.
Nån halvtimme senare mådde han bra och ångrade bytet. Nu skulle han ju aldrig mer spela i det laget. Det var över... men det kunde han givetvis glömma när domaren blåste av matchen och hälften av Kalmars invånare, som tagit sig till Halmstad, rusade in på plan. Och Viktor med dom.

Många tycker fortfarande att det är pinsamt att "ett gäng bönder" ska vinna allsvenskan.
synd att ingen gör det bättre då. för ingen slår ju Kalmar, som sagt.
synd att vi som är så tråkiga gör flest mål.
ja. dom vet ju själva att de har fel.
Kalmar är, och kommer vara det året ut, bäst.


Hela Kalmar har firat den här veckan.
I varje skyltfönster hänger KFF-tröjor, halsdukar och rövita flaggor.
Vart du än ser dig om ser du folk iförda i röda mössor med KFF-symbolen,
eller tjocka röda och vita halsdukar.
Kalmar slott var upplyst i rött & vitt för att hedra laget. Kalmar stolthet.
Ni som lämnar Kalmar nu: (Viktor Elm, Arthur Sorin, Patrik "Bagarn" Rosengren, ev. Patrik Ingelsten)
Lycka till.
Ni finns i våra hjärtan,
& vi har er att tacka för den här glädjen vi känner,
som fyller oss med liv.
Tack. Vi tror på er.