"Det är inte många som har två bröder i landslaget", menade David Elm efter uttagningen där pojkarna på bilden, minus David i mitten kom med. Uttagningen till landslaget alltså. Till matchen mot Österrike som spelades igår kväll. Som gav David all anledning att vara stolt över bröderna.
Viktor och Rasmus med i startelvan, sa de i går förmiddags. Jag trodde det knappt, men när jag slog på tv:n fick jag väl ge med mig - nummer 6, Rasmus Elm och nummer 8, Viktor Elm var båda med i startelvan. Så där satt vi i soffan och höll tummarna så hårt att de vitnade för att båda två skulle göra bra ifrån sig. Och som om vi blivit bönhörda klev Viktor in på plan och gjorde allt det där han är bra på, och det känns som om han är given i A-truppen numera. Även lillebrorsan gjorde namn för sig. Sin tredje match med A-landslaget, och vad gör killen? Ett vrålsnyggt mål som får oss att skrika av glädje, medan Österrikes målvakt tittar över axeln på den perfekt slagna bollen som åker in i nätet. 1-0 till Sverige.
Mål nummer två kom inte långt där efter, också bakom Österrikes målvakt som inte heller där hade en chans - en frispark precis utanför straffområdet, och här hemma var Viktor namnet på allas läppar, men vi visste förstås att Kim Källström inte skulle släppa den hur som helst. Och ingen klagar väl nu? Ännu ett bländande vackert mål, ledning med 2-0 och där sitter vi, tänker på nationalsången innan och på hur stolta vi blev när vi såg, att våra grabbar, tha boys, sjöng med för fulla muggar. Där har Zlatan Ibrahimovic något att lära.
Och hur stolta var vi inte när Rasmus Elm blev intervjuad efteråt, och med nästan överdriven blygsamhet svarade på alla dessa frågor. Han skulle aldrig drömma om att säga att han själv är bra, utan han säger "jo jag är ganska nöjd..." Och på frågan om Lagerbäck är ännu mer övetygad om hans skills numera, svarar han leende "nja, det vet ju inte jag" och blinkar lite.
Det är inte ens fejk. Rasmus är så ödmjuk.
Ingen skulle protestera om han sa att det gick bra, att Lagerbäck borde vara nöjd och att det knappt kunde gått bättre. Så är det ju nämligen. Men som sagt, det skulle han aldrig drömma om.
Även Viktors insats var värd lovord. Den hamnar lite i skuggan bakom glansen i Rasmus mål, men den ska absolut inte glömmas bort. Jag menar, det är Viktor Elm vi snackar om. ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar